Bowens teori

Bowens teori om familjen som system, är en teori om mänskligt beteende som ser familjen som en emotionell/känslomässig enhet och som använder systemtänkande för att beskriva de komplexa interaktionerna i familjen.

Murray Bowen formulerade teorin genom att använda systemtänkandet för att sammanföra kunskap om den mänskliga arten som en produkt av evolutionen med kunskap från forskning om familjen. Kunskap om hur emotionella/känslomässiga system opererar inom familjen, arbetsgruppen och andra sociala sammanhang, visar på nya och mer effektiva alternativ för att lösa problem inom dessa olika områden.

Utgångspunkten är att människan är en del i evolutionen och i likhet med andra arter har ett grundläggande instinktivt mål att det system man är en del av ska överleva. I det här fallet familjesystemet.

Vi är en del i ett system

Teorin avlivar myten om att vi är fria individer, att livet ska vara roligt och inget ska vara smärtsamt. Att, som vi i vår kultur ofta gör, se oss som fria individer som fritt väljer vad vi vill göra med våra liv skapar också mycket skuld och skam. Det är lätt att jag tolkar t ex ett misslyckande som mitt eget fel! I ett systemteoretiskt perspektiv stannar individens ansvar vid att se sin del i systemet och göra det bästa möjliga för att på så sätt bidra till systemets framtid.

Teorin härleds från empiriska studier av familjer i flera generationer. Hur olika familjer hanterat stress/tryck. Vilka strategier som fått familjesystemet att överleva på bästa sätt och vilka som kan ha bidragit till att delar av familjesystemet dött ut.

Kroniskt och akut tryck

Fysiska, psykiska eller sociala dysfunktioner hos någon av systemets medlemmar vid en viss tid härleds i teorin till hög stressnivå hos den individen. Stress/tryck är både kroniskt (man föds in i) och akut (det som sker här och nu). Det kroniska trycket är obestämbart, ett antaget hot, ärvd skräck, ej tidsbegränsat (fakta saknas, luddiga svar, famlar i mörker). Det kroniska trycket har sitt ursprung i händelser i tidigare generationer. Ju mer det pratats om vad som verkligen hänt i ett familjesystem dess bättre för kommande generationer. Vet man mer om tidigare generationers emotionella erfarenheter reduceras det kroniska trycket. Det akuta är ett faktiskt hot och tidsbegränsat. Det handlar om vad som händer runtomkring och i en individs liv vid en viss tid. T ex att någon i familjen blir sjuk eller råkar ut för en olycka, skilsmässa, arbetslöshet, ett barn föds, ändrat boende etc. Med andra ord alla både positiva och negativa förändringar som kräver nyorientering och anpassning.

Systemets stressnivå

Det är alltså systemet och inte individen som är anledningen till stressnivån. Emotioner, här definierade som omedvetna känslor som har sin grund i kronisk och akut stress, bidrar till automatiska instinktiva beteenden. Man reagerar instinktivt och emotionellt istället för att tänka efter före (använda hjärnan), mer långsiktigt och planera för sina livsval. Emotioner kan numera mätas i fysiska reaktioner hos en individ, såsom hjärnaktivitet, hudtemperatur, svettning etc. Graden av emotionell stress tar sig också uttryck i olika sociala förhållanden såsom utbildning, arbete, symptom, missbruk etc.

De 8 olika koncepten i Bowens familjesystemteori är:

  • Ursprungsfamiljens emotionella system
  • Differentiering av självet
  • Trianglar (med positionerna offer, förföljare, räddare)
  • Distans/avskurenhet
  • Projektionsprocesser
  • Överföring mellan generationer
  • Syskonposition
  • Samhällens emotionella processer

Genogram

Genogram är en slags familjekarta i grafisk form som kan hjälpa en individ att förstå sitt liv, varifrån man kommer och vart man är på väg. Genogrammet innehåller fakta om minst 3 generationer av en familj. Alla individer i ett familjesystem hänger samman och påverkar varandra. Tillsammans bildar de ett nätverk av relationer och med faktauppgifter synliggörs familjemönster på ett tydligt sätt. Vad pratar man inte om i systemet, hur förhåller man sig till familjehemligheter, olikheter, vilka umgås med vilka i systemet, konflikter, förluster, sjukdomar, skilsmässor etc. Det har visat sig att när man arbetar med sitt genogram sänks stressnivån. Genom att skaffa sig kunskap om det egna familjesystemet, upptäcka mönster och få fakta om vad som varit, avlastas den enskilde individen skuld och skam. En individs arbete med sitt familjesystem påverkar stressen i systemet som helhet och är därför positivt för alla övriga medlemmar i familjesystemet.

Det bästa är naturligtvis att själv läsa:
Family Theory in Clinical Practice, Dr M Bowens grundläggande bok om teorin, eller
Family Evaluation av Dr M Kerr och Dr M Bowen. Se litteratur

Mer om teorin på svenska finns på www.kerstinsofia.se och www.familjerad.com
Mer om teorin på engelska finns på www.thebowencenter.org/pages/theory.html